Att våga lita på processen, vila i nuet och våga stanna upp och lyssna. Visst finns en inre kompass hos var och en? Men när jag hör en nyvald energiminister uttala än det ena, än det andra utan någon inbördes logisk samhörighet undrar jag vad som ligger i vägen? Vilket är bränslet, drivkraften och vilken är andemeningen med olika uttalanden?
Kan det vara motsatsen till att vara i nuet, känna inåt. Stanna upp, lyssna?